Ha koll på frukter och bär till vinframställningen

 

Frukter och bär ska behandlas på rätt vis i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man ska gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika process.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att även stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man inhandla en äppeldelare som funkar mycket bra för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är ungefär 3-4 dygn.

Erlandsen tar givetvis även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera bort blad och också dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför givetvis att göra gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är eftersträvansvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. jäshink.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa sedan ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noga över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Sedan tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

 

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller uppemot 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk även på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att hitta i butiker på webben.

Det går dessutom helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ungefär 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.

Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller samman, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.